Vad händer med elavfallet?

Elavfall kallas sådant som ska kastas som innehåller elektronik. Allt som kan låta, lysa eller röra sig kan det för att det innehåller elektronik.

Det är viktigt att elavfall inte slängs i de vanliga soporna och bränns. Inte bara för att det innehåller miljöfarligt material men också för att vi behöver återvinna mycket av det som finns i elektroniken. I exempelvis mobiltelefoner finns det metaller som inte är så vanliga och för att vi ska kunna göra nya telefoner så behöver vi återvinna det gamla materialet.

Exempel på elavfall och hur de tas om hand

Här ingår alla typer av smålampor. I lysrör och lågenergilampor finns lyspulver som innehåller kvicksilver. Det är viktigt att omhänderta kvicksilvret på ett säkert sätt.  Lamporna krossas i ett slutet system och tvättas i en vätska som oxiderar och binder kvicksilvret. Lyspulver och kvicksilver fångas upp i slutna behållare, och fasas ut ur kretsloppet. Glaset skickas till glasåtervinning.

Det finns många slags batterier och vad de innehåller bestämmer hur de ska återvinnas. Därför måste alla batterier som samlas in först sorteras.

Batterier som innehåller de giftiga tungmetallerna kvicksilver eller kadmium sorteras ut för att inte användas igen. De är för farliga för att användas igen.

Övriga batteriers material och ämnen återvinns, till exempel litium, bly, nickel och kobolt. För exempelvis litium-jon är det viktigt att skilja metallhöljen och reaktionskänsliga material på ett säkert sätt. Alkaliska batterier består i huvudsak av metall, plast samt en massa av organiskt material. Metall och plast sorteras ut för återvinning medan det organiska materialet omhändertas separat.

Vissa produkter har ju inbyggda batterier. De återvinns också.

Den största återvinningsgruppen inom elavfall är små och medelstora saker som finns i hemma, som datorer, tv-apparater, leksaker, mobiltelefoner och dammsugare. Många saker behandlas med maskiner men andra, som  tv-apparater måste till tas isär för hand.

Vissa produkter, som batterier och kondensatorer, innehåller farliga ämnen som PCB och måste plockas isär. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Koppar, aluminium och järn återvinns på smältverk. Kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller, till exempel guld och silver, som också återvinns och används i nya produkter. Tyg, trä och plast som inte kan återvinnas bränns och blir till fjärrvärme.  Röken renas och föroreningar fångas upp.