Sundsvalls första vattenledning

Den 21 maj 1975 beslutades det i stadsfullmäktige att Sundsvall skulle få sin första vattenledning. Tidigare hade man hämtat vatten i brunnar som fanns lite utspritt i staden. Dit fick man gå och pumpa upp sitt vatten för att sedan bära det med sig hem. Men anledningen till att Sundsvall skulle få en vattenledning var inte för att det var jobbigt att bära vattnet. Det var för att man hade lärt sig att smutsigt vatten gjorde människor dödligt sjuka. Vattnet i brunnarna blev förorenat av bakterierna bajs. Man hade ju inget avlopp som höll det avskiljt från dricksvattnet. Det gjorde att sjukdomen kolera spred sig. Många i Sundsvall på den har tiden var fattiga och hade inte tillräckligt med mat för att vara hälsosamma nog att inte bli sjuka när de kom i kontakt med bakterierna. Ungefär 150 personer har dött av kolera i Sundsvall genom tiderna.

1878 stod vattenledningen klar men de var inte alls som det är idag, att vi har vatten hemma i kranen. Vattenledningen såg till att det fanns vatten i några ”allmänna vattenutkastare” dit man kunde gå och hämta vatten. Det fanns också möjlighet att köpa möjligheten att få hämta vatten på gården. Vattnet i ledningen kom från Sidsjön.

Kolera är en diarrésjukdom som orsakas av en bakterie. Om man har fått kolera så får man diarréer, hög feber, ont i magen och man kräks. Det är svårt att behålla vätska och man torkar snabbt ut.

Ungefär samtidigt som man byggde vattenledningen så byggde man också en reservoar. Den hette Vattenledningsborgen och låg i närheten av Norra berget. Vattenledningsborgen var till för att se till att det var jämnt tryck i ledningen hela tiden. På så sätt behövde man aldrig använda några pumpar. Man vet inte exakt när den var klar och började användas men den hade varit i bruk i ungefär hundra år innan den stängdes ner under 1980-talet.

Reservoaren kunde rymma 1260 kubikmeter vatten när den var full.

På 1920-talet kunde man gå på café på taket till vattenledningsborgen och på sidan om den fanns det kanoner som avfyrades vid kungabesök eller när årets första fartyg kom in i hamnen. Man avfyrade också fem kanonskott varje sista april för att hälsa våren välkommen.

Under sjuttiotalet kollade man kvaliteten på alla reservoarer som fanns i kommunen. Det var vid den tidpunkten 34 stycken. Det var bara den ungefär 90 år gamla Vattenledningsborgen som klarade alla prover.

I boken ”Sundsvall- Vattenstaden” av Erik Winnfors kan du läsa mer om vattnets historia