Dagens konsumtion står inte alltid i proportion till vad vi behöver. Någonstans har vi flyttat fokus från behov till begär. För att kunna minska vår ohållbara konsumtion behöver vi fundera på vad som får oss att vilja konsumera och om det finns saker som vi kan avstå ifrån. Om vi förstår att mycket av begäret efter nya saker ofta är konstruerat är det kanske lättare att välja bort en del konsumtion.
Vi måste också bli medvetna om de miljömässiga konsekvenserna ohållbar konsumtion medför. Om vi bara relaterar vår konsumtion till huruvida vi har råd till att handla en sak eller inte kommer vi hela tiden missa poängen.
Var försiktiga i diskussionen så inte barnen skuldbeläggs för rutiner och vanor i sina hem. Barnen har begränsade möjligheter att påverka de vuxnas beteenden och ska inte känna ansvar för dessa. Detta avsnitt handlar istället om att så små frön hos eleverna så att de på ett mer medvetet sätt kan göra sina konsumentval när de blir vuxna. För att en attitydförändring ska vara möjlig måste vi börja redan i dag.
Övning 1 - Behov eller begär?
För att inleda gör ni en övning för att undersöka både vilka behov och vilka begär eleverna har. Jobba med följande frågor:
- Vad tror du att du behöver för att överleva och ha ett bra liv?
- Vad tror du att du skulle köpa om du fick köpa precis vad som helst?
Eleverna får dela in ett A4-papper i två spalter där den vänstra rubriken blir ”Detta behöver jag”och rubriken i den högra spalten blir ”Detta vill jag ha”. Eleverna får fundera en stund på vad människor behöver och kan tänkas vilja ha innan de fyller i de två spalterna. När alla är klara kan ni göra en gemensam lista på blädderblocket som delas i två spalter på motsvarande sätt. Har ni elever som inte kan skriva gör ni övningen gemensamt eller så får eleverna rita saker istället. Om det är för svårt kan ni välja att diskutera tillsammans. Det kan ju vara så att någonting som känns som ett behov i själva verket kanske är ett begär. Låt eleverna argumentera för varför de vill att sakerna ska vara i antingen den högra eller vänstra spalten. Jämför sedan listorna och diskutera varför de ser så olika ut.
Antagligen kommer spalten med begär vara mer välfylld än behovsspalten. Utifrån det kan ni fråga eleverna varför de tror att vi vill ha mer saker än vad vi behöver, och varför de tror att vi har så många saker om vi ändå inte behöver dem.
Övning 2: Värderingsövning om konsumtion
För att lära sig att ta ställning till olika påståenden och argumentera för sina ställningstaganden är värderingsövningar bra. Det som är viktigt att komma ihåg när man gör värderingsövningar är att det inte finns några rätt eller fel svar, utan att det är ett sätt att få igång tankar kring ett specifikt tema.
En värderingsövning som passar bra här är ”Heta stolen”. I denna övning placerar man eleverna i en ring på var sin stol. Det ska finnas en tom stol med i ringen ifall det endast är en person som vill byta stol. En pedagog står i mitten av cirkeln och lägger fram ett påstående. De elever som håller med om påståendet reser sig och byter plats. De som inte håller med sitter kvar. De som vill får säga någonting om varför de valde att resa på sig eller sitta kvar.
Här är några exempel på påståenden ni kan ställa för att diskutera behov och begär efter saker:
- Att ha mycket prylar är viktigt för mig. Följdfrågor: Vilka prylar och varför är de viktiga?
- Jag har leksaker och prylar hemma som jag inte använder.
- Jag skulle kunna ge bort några av mina leksaker och prylar till någon annan.
- Några av mina saker vill jag ha kvar hela livet. Följfrågor: Vilka och varför?
- Jag skulle vara lyckligare om jag hade fler saker.
- Jag brukar köpa leksaker och prylar på loppis.
- Jag tycker att det är jobbigt att ha för mycket saker för det blir så stökigt i rummet.
Övning 3: Lycka utan konsumtion?
Avsluta med en reflektion där ni låter eleverna tänka på saker som gör dem lyckliga som inte har med konsumtion att göra. Jobba med frågan:
- Vad ger dig lycka som inte kan köpas för pengar?
Eleverna får skriva ner detta eller rita på färgade lappar och skapa ett gemensamt”lycka-kollage”. Ni kan också gå en runda där alla i tur och ordning får berätta genomatt säga att ”jag är lycklig när…”
Ur Håll Sverige Rents exempelsamling.